Emelies ord & tankar:
Det här blir
mitt första inlägg i den här bloggen och det kan bli långt. Bara för att komma
på banan ;-)
Jag kommer
att göra så gott jag kan för att berätta allt vad en donator får göra inför och
under en transplantation. Tankar och även den fysiska biten före-under-efter.
Det är en fantastisk känsla för mig att kunna hjälpa Hanna med detta då vi
alltid har varit väldigt tighta som systrar. Det var ett riktigt glädjebesked
när vi fick veta att våra vävnadstyper stämde överens.
Igår fick
jag, under tiden Hanna opererades, genomgå en hel del tester inför
transplantationen. Vi hade först ett informationsmöte där läkaren gick igenom
de två olika sätten att plocka ut stamceller/benmärg, för- och nackdelar med
ingreppen samt biverkningar. En hel drös med papper fick jag även med mig, som
ska läsas igenom och skrivas på. En känsla som infann sig var såklart obehag över
det sättet jag ska manipulera min kropp på. Det är en mäktig och obeskrivlig
känsla att kunna göra detta till en så otroligt nära person som till min
syster. En chans till ett nytt liv för hennes del och en till erfarenhet i mitt
liv som jag kommer vara stolt och tacksam över. Läkaren lyssnade sedan på mina
lungor och kände/klämde på magen och kroppens olika körtlar.
I och med
att metoden med sprutor inte använts i mer än ca 15 år, så har man inte så mkt
forskning vad gäller donatorerna på lång sikt, men de har hittills inte varit -
och bör inte skapa problem i framtiden. Alltså gällande de eventuella framtida
biverkningarna. Att dem nu gör en hel-genomgång av min kropp gör det ju bara
lättare att se eventuella förändringar efter.
Jag kommer
att ta sprutor från och med den 26 maj och 4 dagar fram. Sprutorna innehåller
ett läkemedel vid namn Neupogen. Detta är en tillväxtfaktor som gör att min
kropp kommer producera extra mycket stamceller och locka ut dessa till
blodbanan. När sedan de 4 dagarna har gått kommer jag att under två dagar ligga
uppkopplad mot en aferesmaskin, med en slang i vardera arm. Blodet går ut genom
ena armen - in i aferesapparaten som ska sålla fram och ta hand om stamcellerna
i blodet - varpå sedan blodet åker tillbaka till mig via den andra slangen.
Denna fantastiska metod gör att jag undviker blodbrist.
De vanliga
biverkningar som oftast uppstår under de dagar jag tar sprutorna är bland
annat:
- Illamående
- Ont i skelettet
- Ömma leder
- Förstorad mjälte
- Huvudvärk
- Lättare feber
När jag sedan blir uppkopplad mot maskinen som ska rensa fram stamcellerna
ut blodet, kommer jag få en liten brist på kalcium i kroppen som kan ge
obehagliga stickningar i ansiktet. För att förhindra det kommer sköterskorna
tillsätta det i form av dropp. Biverkningarna kommer att försvinna när allt är
klart. Mjälten bör återgå till sin vanliga size inom 1-2 veckor efter
skördningen.
De prover de har tagit är nu innan är:
- Alla sorters blodprover man kan
ta
- EKG
- Lungrönten
Jag var även varit och kollat upp ett födelsemärke som jag haft i all
evighet, då läkaren ville få en koll på den innan start av
Neupogen-injiceringen. Trots att födelsemärket fick godkänt och var helt
ofarlig så passade jag på att ta bort den. Dels för att jag tänkt ta bort den
länge och sen för att vara på säkra sidan. Så nu har jag sytt mina första stygn
på kroppen (den du sis!).
Nu inväntar vi svar på alla prover, sedan är det bara att tuta och köra!
Jag kommer att ha hela familjen på sjukhuset under transplantationsveckan
vilket känns underbart. Alex kommer att finnas vid min sida hela vägen och jag
hade inte kunnat haft ett bättre stöd än hans. Vi är starka och detta kommer gå
jättebra. Det är väldigt mycket blandade känslor av både rädsla och lycka. Är
lycklig över att ha en så fantastisk familj. Vi kommer att klara av detta -
igen.
Etiketter: Anhörig, Donatorns ord