Dag 17: En vanlig dag i en cancersjuks liv efter transplantation

Det händer ju något nästan varje dag, men den här söndagen har varit riktigt lugn. Så skönt! Hade tagit en hel del smärtstillande klockan 3 i natt och tog mer nu på morgonen. Hade knappt någon aptit och somnade direkt efter frukosten på soffan. Sov nog åtminstone 2 timmar innan sköterskan Eva kom förbi. Allt verkade bra och det gick fortare än vanligt. Kontrollerna var bra. Jag har lärt mig nu att mitt blodtryck i regel ligger på 100/60, fick till och med höra det själv för några dagar sen, det var häftigt :)
Febern är borta nu (yes, en liten seger till) och Eva kunde se att munnen fortfarande gör ont men att mukositen är på väg att dra sig tillbaka. Jag fick ett antibiotika- dropp men slapp magnesium- dropp idag! Visserligen är dom värdena fortfarande låga, men Eva vill se vad som händer om vi slutar, kommer dom rasa tvärt eller fortsätter dom att stiga ändå? Hon sa också att det inte alls är konstigt att jag är så trött med tanke på alla smärtor och alla smärtstillande. Det känns som att jag är trött dygnet runt, direkt från att jag vaknar. Ändå sover jag flera gånger på dagen...

När hon gick så tog hon med sig de två lådorna med all extra medicin och alla redskap som har stått här sen jag fick flytta hem, även droppställningen tog hon med, eftersom jag antagligen ska skrivas ut i morgon. Det känns både spännande och läskigt på en och samma gång. Men vi kommer att få all information som vi behöver i morgon. Då ska jag spendera hela dagen på sjukhuset och träffa läkare och sköterskor. Det ska tas prover och kontrolleras för att se om jag är redo att skrivas ut.

Lyckades ta mig ut på en promenad med pappas hjälp i c:a 1 km. Resten av dagen har jag bara slappat. Men i vanliga fall är det mycket mer som ska göras, speciellt under den tiden som jag har varit isolerad och neutropen (med låga vita blodkroppar och därmed inget immunförsvar). Så här har en vanlig dag kunnat se ut på ett  ungefär:

Tack och lov så försvann många av dessa restriktioner när jag kom ur isoleringen. Lagom till den här tiden (23:00) är jag så trött att ögonen svider och jag knappt ser vad jag skriver längre.

Väntar spänt på besked och information i morgon...  God natt!